Fyfan. Jämför mig med allt och alla så fort det går. Mår inte bra av att göra det här, mår bäst då jag kör mitt eget race fullt övertygad om att jag är helt fantastiskt duktig. Hela den bubblan av underbart spricker så fort jag jämför mig med andra. Det är inte det jag ska ägna mig åt. Helt enkelt.

Tyvärr så får man inte alltid välja, jag fick inte välja idag och det var jobbigt. Lyssnade på andra, de var fucking awesome. Jag är förmodligen lika awesome men det kunde jag inte intala mig själv. Bröt ihop åt helvete och det är alltid pinsamt att vara den känsliga. Vill vara stark, inte mänsklig. Känslokall, sten. Fast kanske är det om man tänker så inte så farligt att känslorna kommer ut ibland. Jag är nog hellre mänskligt röd om kinderna/röd i ögonen än något annat. Faktiskt.

Känslor, you rock!