Har varit på Konsum i stan idag. Fan vad trevligt med ett Konsum igen, jag har som saknat det, och hur det låg så perfekt till, Ica känns som långt bort för den som inte ska ditåt. Liksom, Konsum kan besökas före bussar går, trevlisch. Borde köpa mig ett busskort, orkar inte cykla mer! Orkar inte först frysa och sen svettas. Nope, inge mer.

Längtar till dagen då min lilla svarta bok är full, då ska jag titta tillbaka och minnas idag. Godnatt.

Jag är den enda som vet varför jag längtar efter vissa stunder, varför vissa minuter är viktigare än andra. Det är mysigt att vara, att tänka och känna. Att vara lite hemlig, det är mysigt det också. Att veta hur det egentligen är, på riktigt, för åtminstonde en människa. Man kommer ju sällan lika nära inpå någon annan som man är nära sig själv. Det är coolt. På alla sätt.

Fattar då inte varför man ska ägna sig åt att sätta upp spärrar för sig själv, fattar också att man gör det. Det är så enkelt att hamna där, enkelt att lära sig bli glad när folk berättar hur smal man är, svårt att prata med vissa, enkelt att tänka "fan, håret" när man kollar i spegeln, svårt att bry sig om det som verkligen betyder något. Svårt.

Nu skiter jag i allt. Ska bara leva. Se vart jag hamnar.

Det är ju faktiskt så jävla spännande.

Ska köpa byxor imorgon. Ångest. Men helvete jag fryser ihjäl.

Har inget att förlora.

Män som hatar kvinnor är otroligt spännande när man ska sova.

Älskar den här låten med Peter, Björn and John. Det är helg att lyssna på den.

Läste om julmust i Ingen grekisk gud, precis, blev otroligt sugen. Kände också en liten längtan efter snö, det mysiga i hur man ser sina fotspår i den, hur det som knarrar ibland. Jo, lite mysigt är det. Det känns bra att känna något positivt inför vintern, det finns så mycket dåligt med den, men att hitta det fina, det är bra.

Skola kvart över åtta imorgon känns ocoolt, har inte mina räddande sovmorgnar heller, eller de är kortare än vanligt och det kan komma att vara jobbigt. We'll see.

Skriver typ dagbok. Har aldrig hänt förut.

Det blir nog inget.

Vi spelar in jullåten för fullt, fattar det inte riktigt. Att allt är på riktigt.

Det är imorgon allt ska hända. Jag kommer oundvikligen att bli besviken, med sådana förväntningar blir man lätt det. Vet egentligen inte vad jag förväntar mig heller, det är som så luddigt det där. Vill ha så jävla roligt, det vet jag. Kommer nog att ha fett roligt också, och det känns awesome.

Dance, dance, dance.

Fryser hela tiden, usch. Det är något jag ogillar starkt, jag uppskattar sommarens starka sol som bara värmer. Värme. Fattar inte att sommaren är slut, fattar inte heller att det fortfarande bara är september. Tiden är konstig. Är snorig och det gillar jag inte, svettas när jag cyklar till skolan och det gillar jag inte. Vet inte vad jag vill eller längtar till. Eller jo, till helgen, vill bara ha helg.

Jag är för cool för att stava rätt.