Är ganska sämst ikväll. Uppskattar ingenting som finns i min närhet, vill bråka med alla jag tycker om här i Luleå och vill bara få åka ner till Stockholm och vara där. På riktigt. Här händer ingenting. Finns knappt. Lyckan från gårdagen är borta. Jag ska inte ljuga, jag har varit glad idag också, men mycket mer ledsen än jag var igår. Började gråta när jag läste texten till Säkert!s Fredrik och lyssnade på den samtidigt. Började gråta när jag började tänka på dig. På hur jävla mycket jag saknar dig.

Och jag vet att det knappt gått en och en halv vecka.

Men vad fan.