Nu är det sol och det regnar inte. Känns som att det regnar hela tiden, har haft den känslan ganska länge. Har känt att det har blivit kallt också, men bär inga skolböcker och fan vad underligt det är. Istället planeras flytt och nytt liv. Vi är vuxna nu. Kanske är det dags.

Mer än fyra tusen kronor blev något annat i förrgår.

Ser trist ut på kontot, men det blir finfint.

Kärlek.

Skev igår några små rader text på engelska. Var kanske en vändpunkt, kanske inte. Trevligt var det oavsett. Att diskutera människors kärlek för rabatterade Volvos också. Livet är trevligt. Måste man nog tycka för att motivera att man är här. Någonstans måste man tycka det. Jag gillar att leva. Jag älskar livet brukar folk säga, musik är allt för mig brukar folk säga, jag tycker att alla är fina sa någon. Som låtsades att hen inte hade några problem med någon. Jag i min egen oförmåga till samma sak blev irriterad över detta påstående.

Tänkte att det finns grått. Faktiskt. Också.

Men att ha börjat föra samman ord i någon sorts mening är en vändpunkt.

Fan vad fint. 

Var jättefint när det blev nästan som vanligt igen. Nu vill jag dra, bara stoppa in grejer och Alina i något sorts flyttbart utrymme och bara dra. Nu drar vi. Skiter i allt, jobb, pengar, liv, lägenhet - allt. Fan vad fint det vore. Gå på andra gator som om man ägde dem. Vackert.

Och hela världen.

Nu är det kallt. Jag vill köpa mig nya skor som passar bättre. Jag vill köpa nya kläder att vara snygg i. Saknar att kunna ha på mig bara vanliga kläder. I jobbet är det alltid mjukisar och nån sliten t-shirt. Tråkigt i längden. Jag vill ha lite fart också.

Känner mig fattig, har inga pengar för tillfället. Väntar på att få tillbaka och blir tjatig och jobbig. Vill ha mina pengar, vill ha lön, vill dra.

Vill att den nittonde oktober ska vara här.

Solen.

Saknar, saknar, saknad. Det gör mig lite knäpp faktiskt att behöva sakna. Och visst är det som att människor inte finns om man inte ser dom? Saknar alldeles ofattbart. Drömmer om större städer. Drömmer mycket och här regnar det och blåser. Storma mitt hav, snälla. Men nog finns det fint här också, bara man hittar till varandra. Jag tror på att träffas och det är det fina denna höst.

Har ju liksom tappat allt socialt. Nästan iallafall.

I wish you all the best.

Tv:n la av av sig själv nyss, på ett mycket oförklarligt och obehagligt sätt. Det är så spännande livet ter sig en måndagskväll. Jobbar imorgon, har endast 18 arbetsdagar kvar, sen arbetslös. Intressant att prova på det. Ska ta körkort har jag bestämt.

Körkort är fint att ha.

Är fortfarande otroligt skönt att inte gå i skola. Jag är nog inte så enormt bra på rutiner, även om de brukar hyllas av människor. Kanske är de fantastiska, men inte om det är att börja kl åtta varje morgon. Det är väl det jag avskydde mest med skolan kanske, och det har nog inget med att rutiner är dåliga att göra, inte egentligen.

Är i stunden nitton år, tänker på när jag var arton år. Tänker på när jag var sjutton år. Tänker så mycket på hösten för det är som på hösten allt kommer fram av någon anledning. Typ mörker och kyla och hjärnan sätter igång. Våldar sig in där den inte varit på länge och grubbel, grubbel..

Inte så farligt egentligen. Höst är fint.

Ska jag tänka.